Informationssäkerhet i patientsäkerhetsberättelsen Varje vårdgivare ska senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse som visar hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår, vilka åtgärder som vidtagits och vilka resultat som uppnåtts. Mindre känt är att Socialstyrelsens föreskrifter HSLF-FS 2016:40 pekar ut fem bestämda delar om informationssäkerhet som ska finnas med i... Läs mer
Vem får ta del av spärrade uppgifter i journalen? Spärrade uppgifter får i princip ingen utanför den spärrade enheten ta del av utan patientens uttryckliga samtycke. Undantaget är nödsituationer, alltså när patienten inte kan uttrycka sin vilja och uppgifterna kan ha betydelse för vård som patienten oundgängligen behöver. Till det kommer ett krav som ofta förbises, nämligen att åtkomsten... Läs mer
Vad är interoperabilitet i vården? Interoperabilitet innebär att två system kan utbyta information och att mottagaren förstår det som skickas på samma sätt som avsändaren menade det. Begreppet återkommer i både EU:s förordning om det europeiska hälsodataområdet och i arbetet med nationell digital infrastruktur, men det blir sällan konkret i de sammanhang där det... Läs mer
Patientjournalen: krav på innehåll och dokumentation Patientjournalen är vårdens arbetsredskap och samtidigt ett rättsligt dokument med bestämt innehåll. Skyldigheten att föra journal följer av patientdatalagen , och vad journalen ska innehålla preciseras i femte och sjätte kapitlen i Socialstyrelsens föreskrifter HSLF-FS 2016:40. Kraven handlar om mer än vilka uppgifter som ska dokumenteras.De styr också att uppgifterna... Läs mer
Digitala formulär i vården: när patientens svar blir journaluppgift Digitala formulär låter patienten svara på frågor inför ett vårdbesök hemifrån, i stället för i väntrummet eller under besöket. Svaren ger behandlaren ett underlag redan före mötet och frigör tid under själva besöket. Så snart svaren förs in i patientjournalen omfattas de av patientdatalagen och Socialstyrelsens föreskrifter om... Läs mer
Behörighetsstyrning i journalsystem enligt patientdatalagen Behörighetsstyrning innebär att varje användare bara får tillgång till de patientuppgifter som arbetsuppgifterna kräver. Kravet följer av patientdatalagen och preciseras i fjärde kapitlet i Socialstyrelsens föreskrifter HSLF-FS 2016:40, som gäller i uppdaterad lydelse sedan den 1 februari 2026. Reglerna säger inte bara att behörigheterna ska begränsas, utan också hur de... Läs mer
Informationssäkerhet i hälso och sjukvården Informationssäkerhet i hälso och sjukvården Informationssäkerhet i vården handlar om att patientuppgifter finns tillgängliga för den som är behörig, att de är korrekta, att obehöriga inte kommer åt dem och att varje åtgärd går att härleda till en användare. Kraven följer av patientdatalagen och preciseras i tredje kapitlet i... Läs mer
Nationell digital infrastruktur för hälsa, vård och omsorg: så påverkas era system Nationell digital infrastruktur, NDI, är den gemensamma tekniska grund som byggs upp för att hälsodata ska kunna delas säkert mellan vårdgivare, omsorgsgivare och myndigheter i hela Sverige. E-hälsomyndigheten har regeringens uppdrag att etablera infrastrukturen för hälso och sjukvård, tandvård och socialtjänst, och arbetet har gått från utredning till genomförande. För... Läs mer
EHDS: vad det europeiska hälsodataområdet innebär för svensk vård och omsorg EHDS står för European Health Data Space, på svenska det europeiska hälsodataområdet. Det är EU:s nya regelverk för hur elektroniska hälsodata ska delas och användas, både i vården och för forskning och utveckling. Förordningen trädde i kraft den 26 mars 2025 och skyldigheterna fasas in stegvis från 2027. För svenska vårdgivare,... Läs mer
Patientdatalagen: vad den kräver av vårdgivare och journalsystem Patientdatalagen, ofta förkortad PDL, styr hur vårdgivare får behandla patientuppgifter och hur patientjournaler ska föras. Lagen gäller all hälso- och sjukvård i Sverige, offentlig som privat, och ställer konkreta krav på allt från journalföring och behörigheter till loggning och kontroll av åtkomst. Här sammanfattar vi vad patientdatalagen innebär, vilka rättigheter... Läs mer
Sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation: så fungerar SVOD-lagen Sedan den 1 januari 2023 gäller lagen om sammanhållen vård och omsorgsdokumentation, ofta förkortad SVOD. Lagen gör det möjligt för vårdgivare och omsorgsgivare att ta del av varandras dokumentation genom ett elektroniskt system, och den ersätter de tidigare reglerna om sammanhållen journalföring i patientdatalagen. Här går vi igenom vad lagen innebär,... Läs mer
Listningstjänst för vårdval i primärvården Listning innebär att en person är registrerad hos en vald utförare i primärvården, till exempel en husläkarmottagning eller en BVC-mottagning. Valet görs av invånaren själv och hanteras i regionens listningstjänst , som omfattas av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om listningstjänst för vårdval. Kraven handlar inte bara om vem som är... Läs mer
Loggkontroll av patientuppgifter i vården Loggkontroll innebär att vårdgivaren följer upp vem som har tagit del av patientuppgifter och bedömer om åtkomsten var befogad. Kravet följer av patientdatalagen och preciseras i Socialstyrelsens föreskrifter HSLF-FS 2016:40, som skärptes den 1 februari 2026. Reglerna säger inte bara att åtkomsten ska loggas, utan också att loggarna ska granskas, att... Läs mer